Rymdsonden Rosetta sändes obemannad upp i rymden den 2 mars 2004 av ESA, Europeiska rymdorganisationen (European Space Agency). Dess uppdrag är att studera kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Även om sonden har varit i rymden i mer än 10 år, började den inte studera kometen på nära håll förrän i slutet av 2014, då sondens landare Philae den 12 november det året landade på kometens yta. Det var första gången som ett föremål tillverkat av människor landade på en komet.
Philaes uppdrag på kometen är att samla in information om kometens sammansättning. Målet med projektet är att få kunskap om den isotopiska, molekylära och mineralogiska sammansättningen av kometens material, liksom om vilka grundämnen det är sammansatt av. Man vill också karakterisera ytans och de underliggande lagrens fysikaliska egenskaper, och vilka plasmaförhållanden och magnetiska förhållanden som råder för kometens kärna.
Efter att Philae landat skickade den initialt en mängd data till moderfarkosten Rosetta, som skickade den vidare till forskarna på jorden. Bland annat har farkostens inledande analyser av kometens atmosfär visat att det finns organiska molekyler i luften på kometen, som tillsammans med Philae befinner sig 500 miljoner kilometer från jorden. Efter att de första sändningarna med data skickats inträffade dock något som forskarna inte hade räknat med. Philae hade utrustats med solpaneler som skulle förse farkosten med tillräckligt med ström för att hålla den vid liv till slutet av 2015. Det som hände var att Philae landade precis intill en klippa på kometens yta, som nästan helt blockerar solen. Farkosten laddade därför helt enkelt ur, och sitter nu i dvala på kometen. Forskarna vet inte om de någonsin kommer att kunna återuppliva kontakten med Philae igen. De hoppas dock att en av farkostens solpaneler ska kunna träffas av solen till sommaren, då kometen befinner sig närmare solen.
Oavsett om forskarna lyckas samla in mer data från Philae eller inte anser de projektet vara en framgång. Andre Acomazzo från ESA säger att de nu försöker att inte tänka på vad som kunde ha hänt ifall allt hade fungerat som det skulle, utan istället på vad de faktiskt har åstadkommit. Hon menar att det de har åstadkommit är unikt, och alltid kommer att vara unikt.