Tanken på att det kan finnas liv på andra planeter än jorden har alltid fascinerat och kittlat. Ända sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet har människan kunnat blicka ut i rymden, och i takt med att tekniken har utvecklats har vi kunnat se allt längre bort från vår egen planet.
Den 7 mars 2009 sköt NASA upp det så kallade Keplerteleskopet i rymden. Teleskopet har fått sitt namn från Johannes Kepler, en tysk astronom, matematiker och fysiker, och dess uppdrag var att bevaka stjärnor i konstellationerna Svanen och Lyran. Framförallt ska teleskopet leta efter jordliknande planeter, det vill säga planeter i ungefär samma storlek som jorden som är inom den beboeliga zonen runt stjärnorna. Med andra ord ska teleskopet leta efter planeter där det finns möjlighet att hitta liv.
Sedan det sköts upp har teleskopet fördubblat antalet kända planeter i samma storlek som jorden där det finns möjlighet att hitta rinnande vatten. Bland dessa planeter finns två nya världar som är mer lika jorden än de andra, rapporterade Populär Astronomi den 8 januari 2015. Enligt Keplers forskarteam finns det goda anledningar att tro att planeterna är steniga planeter, precis som Mars och jorden, och att de är på lagom avstånd från sina stjärnor för att flytande vatten ska kunna finnas där. Planeterna har fått namnen Kepler-438 b och Kepler 442 b, och de presenterades tillsammans med andra nya fynd som Kepler gjort på Amerikanska astronomiska sällskapets vintermöte i Seattle. Det betyder att Kepler nu sammanlagt har upptäckt fler än 1000 nya, bekräftade exoplaneter (extrasolära planeter, det vill säga planeter som befinner sig utanför vårt eget solsystem).
Det har krävts mycket arbete för att göra dessa upptäckter. För att hitta ”bara” dessa tusen planeter har man behövt granska miljontals stjärnor i riktning mot Svanen och Lyran. För att upptäcka planeterna har man använt en metod som kallas passagemetoden, som innebär att man letar efter stjärnor som blinkar. Det kan nämligen betyda att en planet är i vägen för stjärnan.
För att skapa de mätserier som teleskopet använder och programmera och sköta det så att det utför sina uppgifter krävs mycket datorutrustning. De som forskar med hjälp av teleskopet behöver därför inte bara vara kunniga inom astronomi, fysik och matematik, utan även IT. Om du själv vill förbättra dina IT-kunskaper kan du gå en IT-utbildning på Addskills.se.